Månad: november 2016 (sida 1 av 2)

Val av fasadfärg – del 4

En liten uppdatering/korrigering:

Jag skrev tidigare om att vi använt Alcros tjänst för att testmåla online när vi var i valet och kvalet angående vilken fasadfärg vi skulle välja, eftersom vi var tvungen att ange den i bygglovsansökan.

Nu när jag sökte efter vilka tapeter som ingick som standard hos Eksjöhus så hade de skrivit samman ”Färg & tapet” som en rubrik. Där hittade jag inte svaret på frågan om vilka tapeter som ingick, däremot hittade jag en länk till Teknos där man kan måla alla olika Eksjöhus-modeller, inte bara försöka hitta något ”snarlikt”.

Går ni in på Teknos hemsida så kommer det ett ”Timmerhus 1”, sen massor av ”Trähus 1”, ”Trähus 2”, och så vidare. Sen några ”Stenhus 1”, ”Stenhus 2”, … Men sen kommer alla Eksjöhus modeller: Aspliden, Attityd, Balans, /…/,  Mellangården, /…/.

Så, ungefär såhär kommer vår Mellangård se ut (vald nyans till bilden S1502-B, vilken nyans vi kommer måla med är ej bestämd än):

s1502-b

Grusfunderingar

Det är lite spännande detta med varför gruskostanderna drar iväg så otroligt mycket för folk.

Enligt kontraktet ska det vara beräknat 1 ton/m2 byggnadsarea (dvs arean för själva plattan på marken). Det står vidare att det motsvarar 40 cm djupt gruslager, vilket ska räcka enligt alla krav och normer vad jag kan förstå.

Det första frågetecknet uppstår redan när man googlar på vikt grus så får man fram att det väger 1,4-1,6 (1,3-1,8) ton/m3. Så då borde ett ton räcka till ca 60 cm djup gruslager, så vart försvinner 20 cm? Eller går det att packa grus så mycket att 60 cm tippat från lastbil blir 40 cm när det är packat?

Eller är det beräknat att det även ska räcka till lite utanför själva husgrunden när de säger ”1 ton/m2”, att det blir ett lätträknat och lättbegripligt mått, snarare än exakt hur de fördelar det sen när de väl gör grunden?

Eller är det grusning av uppfart som gör att kostnaderna drar iväg? Vi som gör en väldigt lång uppfart lär ju i så fall råka ut för några abnorma summor grus…

Det andra frågetecknet är själva kostnaden för grus (inkl. leverans med lastbil). I inlägget ”Grusvarning!” tog jag upp två olika prisexempel som vi räknade ut utifrån mängden extragrus som det var budgeterat för: 200 kr/ton respektive 320 kr/ton. Mikaela kommenterade då att de hade betalat 125 kr/ton, levererat och klart. Det är ganska stor spridning på de priserna! Och googlar man så verkar ju det senaste vara det som det borde vara.

Så med 125 kr/ton och 70 000 kr extra på grus så blir det 560 ton extra! Det är som att lägga grus på en extra yta av 560 m2, det vill säga 20×28 m. Eller 35×16 m! Dvs lägga 60 (eller 40) cm tjockt lager med grus över halva vår tomt (35×30,5m)! Och det utöver det som redan ingår!

Eller om vi ska räkna kubik istället – extra grus blir det ju av att de måste gräva djupare ner i marken för att hitta fast mark att börja grusa ifrån – så blir det:

  • 560 ton / 1,5 ton/m3 = 373 m3
  • 373 m3 / 95 m2 bottenarea = 3,9 m djupt!

Är det verkligen bara jag som inte får ihop den här matematiken?! Det känns som jag får en nolla för mycket någonstans, men jag kan inte komma på var. För vad sjutton gör de annars med så mycket extra grus!?

Den långa väntan – stegen till stomleverans

vantan-klockaVisst har jag skrivit att jag försöker tänka på väntan i flera mindre steg? Så att det inte ska kännas så oöverskådligt länge med 26 (25,5!) veckor kvar till stomleverans?

Ungefär så här:

  • Nu: första advent
  • Början dec: skriva under entreprenadkontraktet
  • Mitten dec-början jan: lucia, jul, nyår & trettonhelgen
  • Mitten jan: få vvs- och elritningarna
  • Slutet av jan-början av feb(?): tekniskt samråd med kommunen
  • Mitten feb: förhandla klart lån- & byggnadskreditivränta med banken
  • 1 mars: tomttillträde!!
  • Början av mars(?): utstakning
  • Början-mitten mars: röja skogen där det ska byggas garage & gallra ur nedanför. Behåll några träd att bygga koja i.
  • Mitten mars(?): startbesked från kommunen
  • Slutet mars-slutet april: gräva grund
  • Slutet april-mitten av maj: gjuta grund
  • 22 maj: stomleverans!!

Visst känns det mer som ”snart händer det” med tolv steg – två punkter per månad – till stomleverans, än om man bara svarar ”Stomleveransen kommer vecka 21, inflytt först om ett år” på frågan om ”Hur går det med husbygget?”…?

Det är ju även tanken bakom checklistan (se länk ovan). Delvis är det ett sätt för oss att hålla koll på vad som är gjort och vad som återstår så att inget blir bortglömt. Delvis är det ett sätt att bryta ned alla stora beslut och de långa väntetiderna till mindre steg. Och så får vi känna som att vi kommit ett steg närmare inflytt för varje gång vi kan pricka av något. Bara det gör det värt besväret att pricka av det på en lista, eller hur?!

 

Bildkälla: http://tessla.blogg.se/2012/march/vantar-vantar-och-vantar.html

Brittsbo etapp 5 – sista chansen!

fastighetskartabrittsboetapp5Är du intresserad av att få en egen tomt i Brittsbo att bebygga så är det nu dags att anmäla dig för att få en av tomterna i etapp fem. Sista etappen, sista chansen!

Senast imorgon – 25 november – vill kommunen ha din intresseanmälan!

Anmälan, info & bildkälla: http://ostersund.se/bygga-bo-och-miljo/bostader-och-offentliga-lokaler/lediga-smahustomter/tomter-brittsbo.html

Smart el – ett annat perspektiv

smartgrid_illustration_brain-430x321Jag pratade med min bror på telefon häromdagen. Han har läst industriell ekonomi på universitetet, och bland annat har de läst en del om ”framtidens energisystem” och smart el.

Hans första kommentar är att vi kommer uppleva smart el som bökigt, eftersom dagens elsystem inte är anpassade efter det.

Ur hans perspektiv handlar smart el om hur man kan få energisystemet att bli mer flexibelt. Traditionellt har elen producerats hos kraftverk (vatten-, vind-, kärnkraft, osv) och sålts till konsumenter (villor, fabriker, osv). Och så pratar man om fasta eller rörliga elpriser, men t.ex. Jämtkraft anger sitt rörliga elpris i pris per månad, inte pris per minut.

Smart el suddar ut de traditionella gränserna genom att underlätta småskalig elproduktion, t.ex. solpaneler på taket på en villa.

Smart el handlar också om att styra sin elförbrukning utifrån elpris (t.ex. starta diskmaskinen) när ”elpriset är under X kr/kWh” och producera egen el om ”elpriset överstiger Y kr/kWh” (svårt med solpaneler dock, eftersom de producerar ström när solen skiner och inte annars).

Dagens elnät är ganska dumma. De fungerar som så att man gör en beräkning på hur mycket el man tror sig behöva producera, och sedan skickar stora centrala kraftverk ut denna mängd. Skulle man ha gjort en dålig estimation och skickat ut för lite energi, tvingas man ta till reservkraftverk, som i bästa fall kommer från vattenkraft men i värsta fall från oljeeldade kraftverk. Dessutom spiller vi, trots vårt kyliga klimat, enorma mängder överskottsvärme från bostäder, industri och kraftproduktion. Det konventionella elnätet har helt enkelt ingen möjlighet att ta till vara på denna överskottsvärme. Det har däremot de smarta elnäten.

Lagring av energi är en viktig pusselbit i de smarta elnäten. Den realistiska förhoppningen är att man under sommarperioden, när energiåtgången är låg, ska kunna lagra överskottsenergi från solkraftverk i stora batterier, för att sedan när vintern och kylan kommer kunna använda den lagrade värmen istället för att elda olja, kol och skog för att värma sina bostäder. Likväl ska de smarta elnäten kunna hantera den ojämna produktionen av även vindkraft på ett bra sätt.

Ganska intressant att höra, eftersom många andra mest pratat om tända/släcka lampor och ”stänga av” uttag (t.ex. spisen) när man går hemifrån. Visst finns det de som säger att man kan spara ström på att släcka lampor och sänka golvvärme med mera när man inte är hemma, men med tillägget att ”du ska inte sätta in smart el för att tro att det kommer bli billigare energiräkningar, utan du gör det för komfortens/teknikens/intressets skull”. Att sätta in en ”elprismätare” har jag hört talas någon enstaka gång, inte som en del av smart el.

Så, om vi var intresserade av solceller och sånt, så tyckte min bror att smart el absolut kan vara något för oss att fundera på. Framförallt för att Jonas är intresserad av el och teknik. Men som sagt var, även om tekniken finns så är inte systemen utbyggda med smart el-funktioner idag, så det kommer bli lite bökigt till en början.

Läs mer, samt citat- och bildkälla: http://osqledaren.se/det-smarta-natet/ (KTH:s kårtidning, publicerat 12 maj 2011)

Nybyggt på tomten

I väntan på husleverans så byggde vi åtminstone en snögubbe på tomten i helgen:

2016-11-19-10-06-562016-11-19-10-22-202016-11-19-10-25-08

Smart el – KNX-demo

Som sagt var är ju Jonas lite sugen på smart el. Och ska vi köra smart el så känns det bäst att köra KNX, som är den vanligaste standarden, istället för den ovanligare ”smarta hus”. Vanligaste standarden borde förhoppningsvis vara den som kommer överleva längst, den som utvecklas och går går att komplettera med nya funktioner som kommer – och vara den som det är lättast att hitta reservdelar till, även om 20-30 år när vi behöver börja renovera huset.

Men det skulle samtidigt innebära att vi behöver ta in en extern elektriker och riskera trubbel med generalentreprenaden, eftersom elektrikern som Eksjöhus använder kör ”smarta hus”-systemet.

För att komma vidare i frågan om smart el passar oss och om det är värt besväret, så hade vi i förra veckan bokat in ett möte med en av elektrikerna i stan som installerar KNX för att få en demonstration av vad det kan innebära.

Det första han konstaterade var att det var lite annorlunda att vi tagit kontakt med honom för att prata KNX och smart el, annars brukade det alltid vara han som fick föra det på tal. Ja, det var nog till och med första gången han var med om det. Och även om han hade aldrig samarbetat med Eksjöhus tidigare, så jobbade de mycket med Smålandsvillan och Myresjöhus.

Det andra han konstaterade var att det är inte fullt så enkelt: KNX är en standard, ja – men det finns massor av olika programvaror till det. De hade valt en som var ”färdig” och lite dyrare, istället för att sälja en billigare men där man behöver programmera och ställa in massa saker själv – det man som kund är intresserad av är ju att det fungerar, att lägga tid och pengar på ett system som sen ändå inte fungerar som man vill gör ingen glad.

I det programmet han sålde så fanns det en huvudmeny med olika val som belysning, säkerhet, klimat och media.

Han visade hur dessa delar var ihopkopplade i det som kallas ”scenario”, t.ex. kunde han med en knapp välja att tända, dimma eller släcka olika lampor och eluttag, starta eller stänga av TV:n, eller starta robotdammsugaren. Och så visade han hur man enkelt (nåja, han visade för att Jonas kan en del om datorer och programmering) kan lägga till ytterligare ett ”scenario” eller ändra ett befintligt.

Han förklarade att vad gäller media så delade man in huset i olika ”zoner” för att spela olika media i olika rum, t.ex. spela radio i köket, TV i allrummet och en spotify-lista i sovrummet. Standardprogrammet var begränsat till fyra mediazoner, så ville man ha flera zoner (typ en till varje rum) så fick man köpa extra.

Under säkerhet gick det såklart att koppla in larm, men även brandvarnare och kameror, så man kunde gå in och kolla i det rummet där det larmade om man inte var hemma.

Däremot verkade han vara lite frågande när jag sa att jag läst att man kunde koppla in ett skymningsrelä (jag hade dock glömt ordet just där och då, så det kan vara min förklaring som gjorde att han verkade lite frågande) till systemet så att lampor tänds och markiser dras in utifrån hur ljust det är ute.

Han demonstrerade på en iPad, men systemet gick givetvis att köra på alla typer av smartphones och paddor.

När vi frågade om priset, så sa han först att vår budget i produktionskalkylen på 125 000 kr skulle gå att få ihop något för, men att han ville räkna på det när vi fick en elritning och vi kunde gå igenom alla tillval med dimrar, spottar, med mera. Sen sa han att det kostade 50-60 000 kr. Är det bara jag som inte hänger med i matematiken eller skulle vi kunna välja KNX och spara 60-70 000???

Eller menade han 50-60 000 utöver budgeten??

Jonas och elektrikern diskuterade även en hel massa tekniska detaljer (koppartrådar, puckar, 1,5 kvadrat, programmering av styrprogram, line, osv), av vilka jag inte förstod mycket alls. Om det är någon som är intresserad så kan jag be honom skriva ihop ett inlägg om det.

Den långa väntan – vecka 6

16-novemberDet slog mig häromdagen att nu har det faktiskt gått över en månad sedan vi fick vårt leveransbesked! Och känslan var att det ändå har gått ganska fort. Att det – precis som alla säger – kommer vara dags för husleverans fortare än jag tror .

Samtidigt så är det lite drygt ett halvår kvar (den gränsen passerar vi först på tisdag nästa vecka, dvs 22 november) till stomleveransen och i stort sett ett helt år kvar till slutbesiktning (enligt utkast till entreprenadkontrakt tidigast 10 november 2017).

Sett ur den synvinkeln så är det fortfarande väldigt lång väntan, väldigt lång ”uppförsbacke” innan det händer något.

Å andra sidan så brukar december vara fullt upp och ta slut innan man hunnit fatta att vi närmar oss jul, så snart kommer vi vara inne i januari, och då är det snart dags för tomttillträde (1 mars)! Och därefter kan det få börja hända grejer!

Väntan fortsätter. Och snart är det första advent!

Grusvarning!

I förra inlägget suckade jag över tjälen som riskerar att göra att de tvingas gräva djupare än nödvändigt. Och att det riskerar att gruskostnaderna drar iväg för oss.

grus_torrtHäromveckan fick vi dessutom en varning av våra vänner Emma & Kristoffer att försäljaren på Eksjöhus här i Östersund alltid lägger på för lite grus i produktionskalkylen.

De hade tvingats betala 79 000 kr extra för grus, utöver det som ingick. Försäljaren hade där lagt till 10 000 kr (motsvarande 50 ton grus*) för deras tomt var ”relativt platt”.

Men tydligen var det hans standardtillägg fick de sen veta av entreprenören. Och det räcker aldrig.

I vår kalkyl har han lagt till 32 000 kr (motsvarande 100 ton grus*). Spännande varför vi ligger utanför standard, eftersom även vår tomt är väldigt platt. Plattare än deras tycker jag, om jag ska vara ärlig. Men vi behöver vara beredda på minst det dubbla som det låter.

När vi pratade med försäljaren för Myresjöhus och Smålandsvillan när vi höll på att välja husmodell så sa han att han la alltid på 100 000 kr extra. Hellre att göra så sa han, och sen fick kunden en trevlig överraskning när kostnaden bara blev 60 000 kr och så fick kunderna pengar över till att göra något roligare för, än att lägga en låg budget och kunden fick en otrevlig överraskning, som det blev i det här fallet.

Vi har ytterligare två bekanta (dock så har de ingen blogg vad jag vet) som bygger Eksjöhus alldeles i närheten av Emma och Kristoffer. De har precis börjat med grunden, så det ska bli spännande att se vad deras grusräkning landar på här om någon/-ra vecka/-or.

 

* = Intressant matematik. 50 ton kostar 10 000 kr (200 kr/ton), 100 ton kostar 32 000 kr (320 kr/ton). Annars brukar det vara att man får lägre pris när man köper större mängder, inte att dubbla mängden ska ge nästan dubbla priset/ton…

 

Bildkälla: http://fjarassand.se/images/Sand_Sten_Grus/Grus_Torrt.JPG

Täcka tomten? – del 2

Den tredje november ringde vi som sagt var säljaren på Eksjöhus och funderade över om vi behövde täcka tomten för att dämpa tjälen i marken. Så länge det inte blev för mycket snö så var det lugnt tycket han, men han skulle återkomma ”nästa vecka” när han pratat med entreprenören.

Men inte har vi hört något under den här veckan inte.

Och visst, någon större mängd snö har det för all del inte kommit. Jag skulle gissa att det är runt 5 cm totalt nu. Men det har varit konstant runt -5 till -10 grader, så tjälen har krupit ner ordentligt.

När vi var ute och gick i tisdags – 5 dagar efter vi pratade med försäljaren – så gick vi förbi en grävmaskin som grävde en grop bredvid en väg, där grävmaskinisten precis klev ur när vi passerade. Vi passade då på att fråga honom, och han sa att då var det 35 cm tjäle. Är det gräs och så trodde han det skulle vara lugnt fortfarande, men vår tomt är ju – precis som där han grävde – barskrapad jord.

Tillslut i fredags fick vi ett utkast till entreprenörskontrakt (se förra inlägget), men ingen kommentar alls angående att eventuellt täcka tomten. Och ganska oroande är att där står det att de tidigast kan börja gräva redan i mitten av mars. Tittar man på tjäldjupkartan (se bild i inlägget från 3 november) så var det 2 meter tjäle i mitten av mars förra året! Så onödigt att tvingas betala för att de ska gräva ner på tjälfritt djup och behöva grusa upp, bara för att de inte kan höra av sig!

Försäljaren hade vid tidigare tillfälle sagt att marktäckduk finns hos entreprenören om det skulle behöva täckas som ni får låna gratis. Det är bara att ni kommer och hämtar, och lägger ut på tomten, det är inget ni behöver ha tomttillträde för att göra.

Och tittar vi på tjäldjup-kartorna nu – tio dagar efter vi frågade om vi skulle täcka tomten – så ligger tjäldjupet på nästan 60 cm. Hade det inte varit så mycket bättre att få det gjort då förra veckan när det var 10 cm tjäle och 1 cm snö. Och jag dessutom hade ledig dag, så vi var hemma båda två den dagen?!

Äldre inlägg
WP Facebook Auto Publish Powered By : XYZScripts.com