Häromdagen kom grannen och undrade om det var dags att klippa häcken.

Jag hade haft det i bakhuvudet någon vecka att det var dags att diskutera hur vi ville göra med häckskötseln inför hösten, men hon hann före med att ta upp det till diskussion. Dessutom hade hon ordnat med en av de andra grannarna att få låna en elektrisk häcksax. Så smidigt!

Det sägs att man ska klippa häcken ”på hösten”, vilket jag kanske mer tänkte månadsskifte augusti-september till mitten av september (vilket var orsaken till att jag inte hade tagit upp det än). Men i Jämtland så kan frostnätterna komma tidigt, så hon sa att redan från månadsskiftet juli-augusti kunde man ”höstklippa” häcken.

På frågan hur högt vi skulle klippa så sa jag att jag hade läst någonstans att ca 15 cm var lagom. Och att min mamma (som är trädgårdsintresserad) varnade att ”många klipper för lite (=för högt upp), vilket leder till att buskarna grenar sig för högt upp och blir vingliga”. Så hennes råd var att ”det gäller att våga och klippa ner häcken ordenligt första åren”.

Sagt och gjort, nu är häcken klippt.

 

Dessutom har vi äntligen fått hem vår gräsklippare, så nu kan vi klippa så ofta vi vill och behöver.

Dessvärre har det blivit uppenbart att vi behöver en grästrimmer (något svärmor pratade så mycket om tidigare i somras när gräset var nysått, men som vi då avfärdade med att vi behövde en gräsklippare i första hand) för att klara av att klippa slänten mot vägen…