Författare: Johanna Mellergård (sida 1 av 27)

Skogsgallring del 2

När jag skrev förra inlägget hade kommunens skogsarbetare varit här i några dagar, men sen var de plötsligt borta. Så jag tänkte att de kanske var klara, även om det kändes som väldigt snålt taget.

Men de kom tillbaka. Och gallringen fortsatte i ytterligare 2,5 veckor. Och nu är det en rejäl skillnad!

 

Bortifrån stigen har vi fortfarande en liten ”skärm” med träd, men kliver man bara lite närmare så känns det väldigt glest. Nästintill lite ”naket”.

De sa när de började att de skulle vara sparsamma och hellre lämna lite för mycket än för lite, eftersom skogen både innebär insynsskydd och vindskydd från nordanvinden. Men jag vet inte, jag tycker nog de har tagit på gränsen till lite för mycket ändå om jag ska vara helt ärlig…

 

Trots att de använder en väldigt bedårande liten fyrhjuling till skotare så har stigen fått sig en viss ”breddning”.

 

De har dock inte varit helt roade över att jag och barnen har varit ute och lekt på tomten när de har arbetat. Förståeligt förvisso – skulle ett träd falla åt fel håll så… Men samtidigt lite jobbigt att känna sig i vägen på sin egen tomt.

Frostnätter & skogsgallring

Så har ännu en månad till gått. Vardagen rullar obönhörligt på med förskola, föräldraledighet och jobb.

Första nattfrosten (och lite, lite snö) härommorgonen underströk att nu går vi sakta mot vinter igen.

Kommunen är och gallrar i skogen bakom tomten. De tar framförallt ner träd som står snett, har klyvna toppar och contortatallar. Istället sparas svensk gran, tall och björk. Jag har hört motorsågarna i stort sett hela dagarna den här veckan, men det är ingen jättemängd träd som har fällts (jämför första bilden med övre högra bilden i headern ovan).

I huset händer det inte så mycket. Vi fick hjälp av svärmor (tack så mycket!) att fålla upp lite gardiner, men tyvärr blev de lite lite för korta (vet inte hur jag mätte), så det blir dessvärre till att göra om. Men det får nog vänta till de ska upp igen efter jul. Fram till dess får vi väl glädja oss åt att de blev tvättade och strykta i alla fall…

Ekonomi: FTX börvärde?

För ett tag sedan satt vi och pratade med en bekant, och av någon anledning kom vi in på FTX-systemet och dess ”börvärde”.

Vi höjde börvärdet till 20 °C (en höjning med någon grad, minns ej vad den stod på innan) när vi flyttade in för ett år sedan och tyckte det var kallt i huset trots att vi hade höjt både golvvärmen nere och elementen uppe (vi flyttade dock in precis i samband med att det blev minusgrader ute). Men sen dess har det varit oförändrat över vinter-vår-sommar utan att vi har reflekterat över det.

Han varnade dock att vi kanske hade ställt det lite högt, risken var att en elpatron var igång och värmde luften, då det var 10-15 °C ute och vi hade 20-22 °C inne. Han var helt enkelt tveksam till att enbart den mekaniska frånluft-tilluft-värmeväxlingen räckte till.

Det FTX gör är att värma den inkommande kalla luften med hjälp av den utgående varma luften. Enkelt ritat:

Effektiviteten i värmeväxlingen kan justeras genom att öka eller minska fläkthastigheten i FTX-aggregatet, det vill säga påverka tiden som luften har på sig att föra över värmen mellan inkommande och utgående luft.

Men inne-temperaturen kan inte överstiga ute-temperaturen utan annan värmekälla, och det här var innan vi ställde upp golvvärmen (som vi har haft på 12-14 °C under sommaren). Därav misstanken om att det kan finnas en elpatron som värmer luften de sista graderna. Solen har dock strålat in genom fönstrena och värmt inneluften ordentligt dagtid.

När jag sökt på nätet efteråt om ”börvärde FTX” så hittar jag inget svart-vitt om hans teori stämmer. Enda riktmärket för vad börvärdet ska vara är två ställen där det nämns i förbifarten som 17-20 °C resp. 18-20 °C. Det vill säga – enligt det – så har vi tangerat den övre gränsen, inte gått över den, och alltså borde det vara lugnt.

Nu har vi ändå ställt ner börvärdet till 18 °C. Tyvärr gjorde vi det först i slutet av augusti, så något större genomslag på elräkningen kommer vi inte kunna se förrän i september, men då har det å andra sidan också hunnit bli både mörkare (dvs större behov av att tända lampor) och svalare, så kommer likafullt vara svårt att göra en bra jämförelse…

 

Bildkälla: https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rmev%C3%A4xlare

Värme…

I somras var det – som alla vet – varmt. Extremt varmt. Både ute och inne.

För ja, det blir varmt i huset. Med moderna, välisolerade väggar och bra U-värden på fönstren så tänkte jag – naivt – att det skulle stänga ute både värme och kyla, men tyvärr inte. Säljaren hade redan i val-av-husmodell-skedet nämnt att det blir varmt i nya, täta hus, så helt oförberedd var jag väl inte, men ändå!

Och det är genom fönstrena som den mesta värmen strålar in. Tack och lov så har vi bara ”vanliga” fönster (det måste vara hemskt varmt för alla de som väljer fönster från tak till golv i söderläge, som är så populärt), men å andra sidan så är det hyfsat många i utbyggnaden i vardagsrummet.

Eftersom vi inte har investerat i markiser (vilket ska vara bästa alternativet, det vill säga att stoppa värmeinstrålningen redan på utsidan) eller persienner så får vi väl delvis skylla oss själva. Istället har vi dragit för gardiner, täckt för fönster med lakan och till och med testat att sätta upp en presenning (utomhus, som någon form av ”temporär markis”). Med resultatet att det sett väldigt tillstängt ut utifrån. ”Mitt hem är min borg!”-känsla. Och till viss del har det hjälpt, men likafullt har det varit betydligt varmare än lagom.

När vi valde mellan bergvärmepump (BVP) och frånluftvärmepump (FLVP) så är jag helt säker på att jag läste att bergvärmepumpen går att ”köra baklänges” och pumpa ner värmen under sommaren i borrhålet, vilket dessutom skulle förlänga livslängden på borrhålet (de tappar tydligen energi under årens lopp), men någon sådan funktion hittade vi inte på vår BVP. Jonas trodde att det kunde vara olika för olika modeller av BVPar, och att vi i så fall har fel sort. Surt. Svalkan hade definitivt varit välkommen!

Med facit i hand så känns dessutom all fundering om uteplats med störst solchans helt bakvänt. I sommar har vi hängt i på entrébron och garageuppfarten. Det vill säga på norrsidan av huset. I skuggan. Och ätit glass och drukit iste. Enbart (typ).

 

Bildkälla (första bilden): http://www.nyttigt.eu/sa-skyddar-du-dig-mot-extrem-varme/

Nyplanterat i trädgården

Som jag har nämnt tidigare så har våra trädgårdsplaner bara inkluderat några bärbuskar, t.ex. hallon, krusbär och vinbär utöver själva gräsmattan. Men vi har inte kommit överens om var i trädgården de ska planteras, så det har inte blivit några den här sommaren (inte än i alla fall).

Däremot har varit eniga om var vi ska plantera är ett träd längst fram mot gatan. Och eftersom det är rekommenderat att plantera träd och buskar på hösten, så bestämde vi oss i helgen för att det var dags att ta itu med det.

 

När vi kom till växtvaruhuset så visade sig dock att vi hade olika idéer om VILKET träd vi skulle ha.

Jag tänkte körsbär eller äpple, Jonas tänkte plommon. Så vi frågade Isak, och han sa körsbärsträd. Eller först körsbärsträd, sen äpple och så körsbär igen. Så körsbär blev det innan han hann ändra sig fler gånger. Inte för att jag tror att han vet vad körsbär är, den enda gången vi har köpt körsbär så ville han inte smaka. Jaja, det kanske är mer spännande om han får vara med och plocka dem från trädet.

Det fanns faktiskt två körsbär i trädet vi köpte! Det ena provsmakade jag på affären (fast det inte var riktigt moget), det andra fick hänga kvar och mogna lite till.

Klippt var det här!

Häromdagen kom grannen och undrade om det var dags att klippa häcken.

Jag hade haft det i bakhuvudet någon vecka att det var dags att diskutera hur vi ville göra med häckskötseln inför hösten, men hon hann före med att ta upp det till diskussion. Dessutom hade hon ordnat med en av de andra grannarna att få låna en elektrisk häcksax. Så smidigt!

Det sägs att man ska klippa häcken ”på hösten”, vilket jag kanske mer tänkte månadsskifte augusti-september till mitten av september (vilket var orsaken till att jag inte hade tagit upp det än). Men i Jämtland så kan frostnätterna komma tidigt, så hon sa att redan från månadsskiftet juli-augusti kunde man ”höstklippa” häcken.

På frågan hur högt vi skulle klippa så sa jag att jag hade läst någonstans att ca 15 cm var lagom. Och att min mamma (som är trädgårdsintresserad) varnade att ”många klipper för lite (=för högt upp), vilket leder till att buskarna grenar sig för högt upp och blir vingliga”. Så hennes råd var att ”det gäller att våga och klippa ner häcken ordenligt första åren”.

Sagt och gjort, nu är häcken klippt.

 

Dessutom har vi äntligen fått hem vår gräsklippare, så nu kan vi klippa så ofta vi vill och behöver.

Dessvärre har det blivit uppenbart att vi behöver en grästrimmer (något svärmor pratade så mycket om tidigare i somras när gräset var nysått, men som vi då avfärdade med att vi behövde en gräsklippare i första hand) för att klara av att klippa slänten mot vägen…

Nyheter i trädgården

På grund av värmeböljan har vi inte orkat fixa med särskilt mycket (därav inga uppdateringar på länge), men tre nyheter har flyttat in i trädgården under sommaren:

 

1. Sandlåda

 

Sonen fick sandlåndan i födelsedagspresent av farmor. Och sanden av oss.

Fast det blev lite för mycket sand… Så förutom i själva sandlådan har vi även en sandhög bakom garaget, vilken är minst lika rolig att leka i!

 

2. Tvättvinda

Vi hittade den via en köp-och-sälj-grupp på Facebook. Känns riktigt husligt, måste jag erkänna. Och den väcker många minnen till liv från barndomen.

Hon vi köpte den av hade knappt använt den, vilket jag – när jag hörde det – kände var en risk att det skulle bli så för oss också. Men vi har använt den (och ja, vi har lyckats glömma kläder ute i regnet)…

 

3. Trädgårdskompost

Här ska jag bespara er bilder, men vi körde enklast möjliga variant med ”hög på marken innanför fyra kompostgaller”.

På ett ställe på nätet har jag läst att man ska undvika att lägga frö- och rotbärande ogräs (vad det nu innebär, alla ogräs sprider sig väl antingen via frön och/eller rötterna?) i komposten, för det finns risk att detta överlever komposthanteringen. Vilket känns lite nervöst, för vi har bara lagt ogräs i komposten…

Första gräsklippningen

I måndags var det tillslut dags – första gräsklippningen!

Efter några nätter med regn så hade gräset blivit både långt och tjockt. Som min svåger sa: ”Jag tror gräsmattan blir grönare och grönare för varje dag vi är här”.

Tyvärr hade även ogräset blivit långt och spretade upp i hela gräsmattan, trots att vi kämpar på och drar upp så mycket vi bara orkar och hinner. Så bara för att klippa ner det var det värt att klippa gräset.

Det var bara ett problem: Vi har köpt en egen gräsklippare, men den befinner sig i Uppsala just nu. Så vi fick låna en av våra snälla grannar. Tack så mycket!

Vi klippte på högsta läget, så inte helt golf-green-perfekt. Men ändå – en milstolpe!

Grässådd – gödsling & ogräs

När vi sådde gräsfröna så kändes det som om det aldrig hände nånting, otålig som man är. Först på nionde dagen så började vi se de första grässtråna. Och sen blev det mer och mer gräs för varje dag som gick i en vecka-tio dagar. Men sen var det som nytillväxten avtog.

Så sista dagarna i juni så testade vi att så i lite nya frön på de kala fläckarna i samband med att vi sådde gräs längs med häcken.

Den 8 juli (dagen efter att jag skrev att vi hade förhoppningar om att de kala fläckarna skulle gro) ledsnade vi på att det kändes som om det händer ingenting längre (som sagt var, tålamod är inte vår starkaste gren), trots att vi vattnade så ofta vi kunde för att marken skulle hålla sig fuktig.

Så vi gödslade.

Vi hade köpt Algomin gräsmattegödsel, som bland annat skulle klara av solsken utan att bränna sönder gräsmattan (vilket många andra sorter sades göra).

Nu tre dagar senare så är det svårt att avgöra om gräset har hunnit bli grönare, men däremot så har det kommit massvis med ogräs! Hästhov, tistlar, någon enstaka maskros och massvis med andra små bladväxter av diverse sorter jag inte känner igen. Trodde poängen med att gödsla var att gynna gräset och missgynna ogräs & mossa…

Och det är inte lite ogräs som kommit heller! Jag plockade flera nävar igår, flera nävar idag på eftermiddagen och sen höll jag och maken på närmare en timme i kväll. Ändå är det massvis med ogräs kvar som vi inte orkat dra upp. Är det såhär att ha trädgård/gräsmatta!?

Ekonomi – Anlägga gräsmatta

Redan till produktionskalkylen hade vi bett säljaren lägga in ALLA kostnader för att ha en så fullständig kalkyl som möjligt när vi pratade med banken.

Riktig hur heltäckande den faktiskt blev med allt som tillkommer i form av inredning till klädkammare & garderober, staket/häck, med mera kan vi diskutera, men den enda kostnaden som återstod när vi redovisade vår slutnota var i alla fall finplanering av tomt (dvs matjord & gräsfrö). Och då vi nu är klara med det så kommer här en slutsammanställning av denna sista punkt.

I produktionskalkylen uppskattade säljaren att gräsmatta skulle kosta 29 250 kr för 650 m2.

Den faktiska kostnaden blev:

  • Matjord: 22 800 kr (”200 kr + moms”/m3 x 96 m3 – avdrag för glasbitar)
  • Finplanering (entreprenad): 5 850 kr (”780 kr + moms”/h x 6 h)
  • Hyra fyrhjuling: 1 350 kr (2 000 kr/dygn x ½ dygn + hyra släpvagn 350 kr)
  • Gräsfrö: 1 438 kr (Stor påse 1199 kr – 10% rabatt + liten påse 359 kr)
  • Gräsgödsel: 499 kr (299 kr/påse, rabatt vid köp av två. Ska räcka till 340 m2/påse)

Summa: 31 968 kr, dvs 9 % (eller 2 718 kr) över budget.

Därutöver har det varit kostnader för vattenslang med kopplingar, vattenspridare, spridarvagn (för gräsfrö och gödning) med mera, men då detta är sånt som ändå behövs i en trädgård har vi valt att inte räkna in det i den här sammanställningen.

 

Hade vi valt bort att hyra fyrhjuling + släp och istället tryckt till det manuellt samt varit lite sparsamma med gräsfröna så hade vi i stort sett hamnat precis på budget.

Hade vi valt att göra det tunga arbetet att fördela ut all jord för hand så hade vi hamnat under budget.

 

Slutsats:

Från att – när vi började begära in offerter och räkna på detta i våras – känna att kalkylen på 30 000 kr inte var ens i närheten av rimlig (kändes som om 50-60 000 kr var närmare sanningen) så tycker jag vi hamnade väldigt nära kalkylen till en fullt rimlig arbetsinsats i slutändan.

 

Bildkälla: http://www.boupplysningen.se/kalkylera

Äldre inlägg
WP Facebook Auto Publish Powered By : XYZScripts.com