Kategori: El, media & teknik (page 2 of 3)

Tre månader kvar

Idag är det tre månader kvar till ”senast klart för slutbesiktning”!

Snickarna ska vara tillbaka från semestern sen i måndags, men än så länge har vi inte sett någon större skillnad utvändigt. Om de arbetar invändigt eller om de inväntar att ställningsfirman ska ta ner ställningarna (var inte gjort igårkväll, trots att entreprenören sa att de fick ta dem för två och en halv vecka sedan) innan de fortsätter är svårt att avgöra.

 

Nu i eftermiddag har vi först fotografering av lägenheten och sen möte med elektrikern i huset.

Tick tack, tiden rinner iväg. Bäst jag fortsätter städa lite till nu!

Garaget – taket klart & elen kompletterad

Igår blev garagetaket klart. Nockpannorna spikades och limmades, och vindskiveplåten skruvades fast.

Elektrikern hade också varit förbi och satte upp eluttag och strömbrytare invändigt. Samt monterat fasadlamporna på garaget.

 

Garaget är nu i det närmaste färdigt. Det som saknas nu är en (en och en halv) omgång färg på framsidan av garaget, inklädnad av takfoten och spika + måla knutbrädorna. Foder runt garageportarna. Sätta in dörren. Spika taklister samt smyg och lister runt fönstren invändigt.

Men det får vänta en vecka (eller två), för nu ska vi storstäda lägenheten. Fotograferingen är bokad nästa vecka och veckan därpå så är det visning!! Känner ni någon som söker en tre relativit centralt i Östersund med inflytt i höst så tipsa gärna. Mer info om det när bilderna är ute på nätet.

Takpannorna upplyfta & el till garaget

Igår lyfte entreprenören upp takpannorna på både hus- och garagetaken. På huset hann de lägga ungefär halva taket.

Från början hade vi sagt att vi skulle lyfta upp pannorna själva, men när det närmade sig så bestämde vi att entreprenören skulle lyfta upp dem och fördela buntarna över taket. Tro mig – trots att det bara ligger fyra pannor per bunt så är buntarna så pass tunga att det inte vore kul att lyfta upp dem på taket för hand.

Eftersom de slänger ner trasiga pannor från taket så var vi bannlysta från tomten. Vi passade istället på att ha möte med elektrikern angående garaget. Vi kör elen i stort sett enligt standardritningen från Eksjöhus. Det vi har ändrat är att sätta in 16A till motorvärmareuttagen (ifall vi t.ex. skaffar el-bil i framtiden) samt att sätta ett 16A-uttag på utsidan av garaget (för t.ex. husvagn).

Jag var sugen på någon typ av rörelsevakt till lamporna och ett ljusrelä till ytterbelysningen, men Jonas tyckte att det var onödiga extrakostnader, så tillslut strök vi dem.

Tyvärr verkar det varit en dum idé att sätta upp plasten på väggarna innan elektrikern var där, nu känns det som om halva arbetet är ogjort igen… Jaja, det var väl oundvikligt, och det är ju ”bara” att rulla ner plasten igen och tejpa ihop kanterna.

 

Idag har vi lyft in mycket av de lösa brädorna till garaget och oljat respektive grundmålat ändträet. Ser ut som värsta målarverkstan i garaget just nu. Men vi måste städa bort dem innan elektrikern kommer tillbaka på måndag.

Vi har även fixat ”väggar” till takluckan så att inte lösullen kommer trilla ner i luckan. Varför? Lösullen ska vara 25 cm, medan takstolarna och ”ramen” vi satte upp takluckan i bara är 19,5 cm.

El-ritning – språkförbistring

Nu är det ett tag sedan vi skrev om el-ritningen till huset (El-ritning tankar, KNX-demo och Smart el – värt att fundera på), men nu när huset har kommit på plats så börjar det bli allvar att bestämma oss för hur vi vill göra med elen.

Jag vet inte hur mycket längre vi har kommit än när vi började där i januari, men en sak blev i alla fall tydlig när vi fick elritningen – elektriker pratar ju inte samma språk som vi andra! För lampknappar och vägguttag finns ju till exempel inte, utan nu heter det strömbrytare och 2-vägs-uttag.

Mer specifikt kan man dela upp strömbrytare i strömställare (”vanlig” vippa, det vill säga av/på) och tryckknapp (fjädrande). De finns som 1-pol, 2-pol och 3-pol (1, 2 eller 3 ”knappar” eller vippor). Bilden ovan visar exempel på en 3-pol. Dessa kan dessutom vara trapp-, kors- eller kronomkopplare. Förstår ni att jag blir snurrig!?  Och detta bara för helt vanliga ”lampknappar”!

Och eluttagen finns inte bara ”vanliga” eluttag för två sladdar, utan nu finns det en-vägs-uttag (för en sladd), 2-vägs-uttag (för två sladdar, dvs vanliga eluttag), 4-vägsuttag (för fyra sladdar) och så vidare. De kan vara infällda eller utanpåliggande.

Tack och lov så har Jonas läst elprogrammet på gymnasiet, så han kan mycket av det här redan. Hade det bara varit jag så är jag rädd att det lätt hade blivit mycket ”vad är vanligast” och ”säger du det så vet du väl bäst” när jag diskuterat med elektrikern.

Bildkälla och en bra genomgången – med bilder – av alla olika knappar finns på elots diskussionsforum.

Fasadbelysning – beställt

Nu har vi bestämt vilka lampor vi ska ha som fasadbelysning!

En kort resumé kring hur vi har tänkt:

  • Jag var väldigt inne på upp-och-ner-lampor, vilket jag tycker är väldigt snyggt.
  • Jonas ville hellre ha någon mer traditionell modell av lampa, vilket han tycker blir snyggare mot huset (som är mer traditionell stil).
  • Jag tycker att visst, husmodellen är traditionell, men vi kan fortfarande välja om vi vill framhäva det traditionella eller blanda upp det med mer moderna inslag.
  • Å andra sidan: Nackdelen med upp-ner-lampor är – tänker jag åtminstone – att det blir just själva fasaden som blir upplyst, inte själva uteplatsen som sådan.

Och så har vi resonerat fram och tillbaka.

Vi har åkt runt och spanat på utebelysningar hos affärer och i olika villaområden. Tittat på Instagram och googlat på nätet.

Av de traditionella modellerna vi hittat så gillade vi de med något svängda sidor bäst, t.ex. Jonna från Markslöjd (se bild ovan). Den hade jag absolut kunnat tänka mig, men den är bara ip23, vilket gör att vi riskerar att få vatten innanför glaset.

Då hittade Jonas en läcker rostfri led-lampa från Metalcraft (se bilder nedan). Ip65 (vatten- & dammtät)! A++. Den påminner om en upp-och-ner-lampa, men ljuset sprids i skivorna vilket ger ett läckert resultat. Så vi beställde hem en och klämde och kände på den & nu är vi övertygade – sådana blir det!

 

Byggel klart, nu ska träden ner

Ja, idag så kopplade Jämtkraft in vårt bygg-elskåp som jag skrev om i ett tidigare inlägg.

När jag beställde byggel så krävde de att en godkänd elektriker skulle skicka in en föranmälan om arbete i elnätet. Varför? Jo när Jämtkraft  ställer dit sitt egna skåp så tar de ansvar för hela installationen inkl skåp. Detta gör dom inte när man har eget skåp. Och för att någon behörig ska vara ansvarig så måste en elektriker godkänna installationen genom en för/slutanmälan. Tur att jag känner så pass många elektriker så jag bara behövde ringa och be någon göra detta.

När detta var gjort så väntade jag att någon skulle komma ut och koppla på strömmen. Det kom ingen. Jämtkraft fick inte klaranmälan trots att  2 st var inskickade!! Det blev ett par turer till med elektrikern som fick ringa Jämtkraft. Jag vet idag inte vad som gick fel men det var ju tur att jag dubbelkollade detta innan jag behövde strömmen!

Även när jag gjorde beställningen så höll det på att bli fel, enligt deras webbsida så kostar installationen 2500 kr men de ville plötsligt ha 4500 kr. Jag frågade då varför och de ville ha mer betalt för att det var mer jobb för dom med eget skåp.  Jag sa då att priset var specificerat på webbsidan och att dessa 2500 väl täcker en elektrikers lön i flera timmar. Efter lite fundering så fick jag det lägre priset.

Så nu ikväll så åkte jag ut till tomten och såg att de hade vart där och kopplat in anläggningen. Jag tog med multimetern för att kontrollera om ström fanns men när jag mäter i 230v uttaget så fick jag spänningen 400v! OPS, inte bra (verkar som jag har 2 faser i kontakten istället för en nolla+Fas)! Jag blev lite kallsvettig vad ska jag göra nu då? Sekunden senare så såg jag att multimetern dog och att batteriet var dåligt. Efter jag hade åkt på macken och köpt ett nytt batteri så var volten korrekt med 230v puhh.

Så fredag morgon börjar vi med arbetena på tomten!! Träden ska ner där garaget ska stå samt vi ska klyva veden och stapla denna till vår kamin som kommer att finnas i huset.

 

Elritning – tankar

Som sagt var så trodde säljaren att vi skulle få de tekniska ritningarna i nu januari. Så nu känns det som om det börjar bli hög tid att kickstarta detta år med att fundera vad vi vill ha för belysning, lampknappar & uttag. Ja, kort och gott fundera kring alla ”vad” och ”var” som hör till medie- & eldragning. Så att vi kan ha en färdig ”önskelista” att jämföra elritningen med när den kommer och som vi sen ta med oss när vi ska träffa elektrikern.

För att börja någonstans har vi försökt googla fram tips på vad man bör tänka på. Jag tycker det är jättesvårt att hitta något användbart. Det finns ju massor med husbloggar, det borde finnas lika många som delat med sig av sina tips på elritningen! Men ändå ger google typ inga användbara träffar alls…

Men åtminstone två länkar, en mer generell kring vad man ska tänka på när man ritar husets elanläggning och en specifikt kring placering av eluttag, har haft några bra tips på vad vi bör tänka på och som vi utgår ifrån.

Det vi annars tänkt på själva är framförallt belysning. Typ spottar till badrummen och lampkontakter ovanför fönstren. Ska vi köra spottar även i köket så vill jag ändå ha en traditionell  lampa över köksbordet. Och någon bra belysning över diskhon, det saknar jag där vi bor idag! Och hur sätter man belysning i ett ryggåstak så att det kommer till sin rätt? Ett tips vi sett är att kunna koppla fönsterbelysning till skymningsrelä, så slipper man springa runt och ändra timers hela tiden.

Men jag känner mig väldigt nollställd kring var strömbrytare till lamporna och eluttagen bör sitta för bästa komfort/största möjliga användarvänlighet. Ja, det är klart att man ska ha eluttag vid soffan och TV:n för att slippa dra skarvsladdar, men vi har inte låst oss vid en möblering än. Går det att gardera för olika möbleringslösningar eller måste vi bestämma sånt nu? Svensk standard sägs vara ett uttag per fyra löpmeter vägg, med minimum ett per vägg i små rum. Eksjöhus verkar ha fyra per rum upp till 15 m2 som standard, men det blir ju ungefär samma sak, eller…?

Så, ni som bygger – har ni några tips på vad ni själva har tänkt på i förhand och varit nöjda med eller något ni tänkt på i efterhand som inte blivit optimalt för er?

 

Bildkälla: http://www.falkenberg-energi.se/el/bra-miljovalmarkt-el

Smart el – ett annat perspektiv

smartgrid_illustration_brain-430x321Jag pratade med min bror på telefon häromdagen. Han har läst industriell ekonomi på universitetet, och bland annat har de läst en del om ”framtidens energisystem” och smart el.

Hans första kommentar är att vi kommer uppleva smart el som bökigt, eftersom dagens elsystem inte är anpassade efter det.

Ur hans perspektiv handlar smart el om hur man kan få energisystemet att bli mer flexibelt. Traditionellt har elen producerats hos kraftverk (vatten-, vind-, kärnkraft, osv) och sålts till konsumenter (villor, fabriker, osv). Och så pratar man om fasta eller rörliga elpriser, men t.ex. Jämtkraft anger sitt rörliga elpris i pris per månad, inte pris per minut.

Smart el suddar ut de traditionella gränserna genom att underlätta småskalig elproduktion, t.ex. solpaneler på taket på en villa.

Smart el handlar också om att styra sin elförbrukning utifrån elpris (t.ex. starta diskmaskinen) när ”elpriset är under X kr/kWh” och producera egen el om ”elpriset överstiger Y kr/kWh” (svårt med solpaneler dock, eftersom de producerar ström när solen skiner och inte annars).

Dagens elnät är ganska dumma. De fungerar som så att man gör en beräkning på hur mycket el man tror sig behöva producera, och sedan skickar stora centrala kraftverk ut denna mängd. Skulle man ha gjort en dålig estimation och skickat ut för lite energi, tvingas man ta till reservkraftverk, som i bästa fall kommer från vattenkraft men i värsta fall från oljeeldade kraftverk. Dessutom spiller vi, trots vårt kyliga klimat, enorma mängder överskottsvärme från bostäder, industri och kraftproduktion. Det konventionella elnätet har helt enkelt ingen möjlighet att ta till vara på denna överskottsvärme. Det har däremot de smarta elnäten.

Lagring av energi är en viktig pusselbit i de smarta elnäten. Den realistiska förhoppningen är att man under sommarperioden, när energiåtgången är låg, ska kunna lagra överskottsenergi från solkraftverk i stora batterier, för att sedan när vintern och kylan kommer kunna använda den lagrade värmen istället för att elda olja, kol och skog för att värma sina bostäder. Likväl ska de smarta elnäten kunna hantera den ojämna produktionen av även vindkraft på ett bra sätt.

Ganska intressant att höra, eftersom många andra mest pratat om tända/släcka lampor och ”stänga av” uttag (t.ex. spisen) när man går hemifrån. Visst finns det de som säger att man kan spara ström på att släcka lampor och sänka golvvärme med mera när man inte är hemma, men med tillägget att ”du ska inte sätta in smart el för att tro att det kommer bli billigare energiräkningar, utan du gör det för komfortens/teknikens/intressets skull”. Att sätta in en ”elprismätare” har jag hört talas någon enstaka gång, inte som en del av smart el.

Så, om vi var intresserade av solceller och sånt, så tyckte min bror att smart el absolut kan vara något för oss att fundera på. Framförallt för att Jonas är intresserad av el och teknik. Men som sagt var, även om tekniken finns så är inte systemen utbyggda med smart el-funktioner idag, så det kommer bli lite bökigt till en början.

Läs mer, samt citat- och bildkälla: http://osqledaren.se/det-smarta-natet/ (KTH:s kårtidning, publicerat 12 maj 2011)

Smart el – KNX-demo

Som sagt var är ju Jonas lite sugen på smart el. Och ska vi köra smart el så känns det bäst att köra KNX, som är den vanligaste standarden, istället för den ovanligare ”smarta hus”. Vanligaste standarden borde förhoppningsvis vara den som kommer överleva längst, den som utvecklas och går går att komplettera med nya funktioner som kommer – och vara den som det är lättast att hitta reservdelar till, även om 20-30 år när vi behöver börja renovera huset.

Men det skulle samtidigt innebära att vi behöver ta in en extern elektriker och riskera trubbel med generalentreprenaden, eftersom elektrikern som Eksjöhus använder kör ”smarta hus”-systemet.

För att komma vidare i frågan om smart el passar oss och om det är värt besväret, så hade vi i förra veckan bokat in ett möte med en av elektrikerna i stan som installerar KNX för att få en demonstration av vad det kan innebära.

Det första han konstaterade var att det var lite annorlunda att vi tagit kontakt med honom för att prata KNX och smart el, annars brukade det alltid vara han som fick föra det på tal. Ja, det var nog till och med första gången han var med om det. Och även om han hade aldrig samarbetat med Eksjöhus tidigare, så jobbade de mycket med Smålandsvillan och Myresjöhus.

Det andra han konstaterade var att det är inte fullt så enkelt: KNX är en standard, ja – men det finns massor av olika programvaror till det. De hade valt en som var ”färdig” och lite dyrare, istället för att sälja en billigare men där man behöver programmera och ställa in massa saker själv – det man som kund är intresserad av är ju att det fungerar, att lägga tid och pengar på ett system som sen ändå inte fungerar som man vill gör ingen glad.

I det programmet han sålde så fanns det en huvudmeny med olika val som belysning, säkerhet, klimat och media.

Han visade hur dessa delar var ihopkopplade i det som kallas ”scenario”, t.ex. kunde han med en knapp välja att tända, dimma eller släcka olika lampor och eluttag, starta eller stänga av TV:n, eller starta robotdammsugaren. Och så visade han hur man enkelt (nåja, han visade för att Jonas kan en del om datorer och programmering) kan lägga till ytterligare ett ”scenario” eller ändra ett befintligt.

Han förklarade att vad gäller media så delade man in huset i olika ”zoner” för att spela olika media i olika rum, t.ex. spela radio i köket, TV i allrummet och en spotify-lista i sovrummet. Standardprogrammet var begränsat till fyra mediazoner, så ville man ha flera zoner (typ en till varje rum) så fick man köpa extra.

Under säkerhet gick det såklart att koppla in larm, men även brandvarnare och kameror, så man kunde gå in och kolla i det rummet där det larmade om man inte var hemma.

Däremot verkade han vara lite frågande när jag sa att jag läst att man kunde koppla in ett skymningsrelä (jag hade dock glömt ordet just där och då, så det kan vara min förklaring som gjorde att han verkade lite frågande) till systemet så att lampor tänds och markiser dras in utifrån hur ljust det är ute.

Han demonstrerade på en iPad, men systemet gick givetvis att köra på alla typer av smartphones och paddor.

När vi frågade om priset, så sa han först att vår budget i produktionskalkylen på 125 000 kr skulle gå att få ihop något för, men att han ville räkna på det när vi fick en elritning och vi kunde gå igenom alla tillval med dimrar, spottar, med mera. Sen sa han att det kostade 50-60 000 kr. Är det bara jag som inte hänger med i matematiken eller skulle vi kunna välja KNX och spara 60-70 000???

Eller menade han 50-60 000 utöver budgeten??

Jonas och elektrikern diskuterade även en hel massa tekniska detaljer (koppartrådar, puckar, 1,5 kvadrat, programmering av styrprogram, line, osv), av vilka jag inte förstod mycket alls. Om det är någon som är intresserad så kan jag be honom skriva ihop ett inlägg om det.

Smart el – värt att fundera på?

Jonas är lite sugen på ”smart el” (är du inte bekant med vad smart el är så får du en snabb inblick här).

Själv har jag lite svårt att förstå vad det hela går ut på. Eller ja, att det kan vara smidigt att tända, dimma eller släcka fler lampor med en knapp, att kunna sänka temperaturen när vi inte är hemma eller dra ner markiser när det är soligt är väl smidigt. Det kan jag förstå. Men jag har lite svårt att förstå att det skulle vara så smart/smidigt att det skulle vara värt någon extrakostnad.

Så för att få klarhet i frågan om det är värt det så har vi försökt läsa på om smart el. Googlat och läst på ”Bygga hus”-forumet.

Det vi insett är att det finns flera standarder, men KNX (connex) verkar vara den vanligaste vad jag kan förstå. Och det märks – det ger många fler träffar när vi söker specifikt på KNX jämfört med ”smart el”. Och visst blir jag inspirerad när jag läser artiklar som t.ex. denna,  smartare och enklare till samma pris. Det är en väldigt bra deal måste jag erkänna!

När Jonas ringde försäljaren på Eksjöhus och fick telefonnumret till elektrikern som gör ungefär 70% av deras elinstallationer så verkar dock inte Eksjöhus köra KNX, utan något de kallar ”smarta hus”, men vilken standard det bygger på hade inte ens elektrikern själv koll på, trots att de hade gått någon kurs i det…

Och ”smarta hus” ger inte många träffar alls!

Inte heller körde de ”smartare och enklare till samma pris”-dealen, utan då blir det en merkostnad på närmare 100 000 kr. Inte lika bra deal. Inte särskilt bra deal alls tycker jag, om nu någon annan kan erbjuda det till samma pris. Och dessutom, om de inte använder den vanligaste standarden  – eller ens vet vilken standard de använder – så kan det bli svårt att komplettera i framtiden.

Så, nu är frågan om det är värt att satsa på smart el – och i så fall om man ska köra på Eksjöhus ”Smarta hus” eller ta in en extern elektriker och frångå generalentreprenaden…

« Äldre inlägg Nyare inlägg »
WP Facebook Auto Publish Powered By : XYZScripts.com