Månad: december 2016 (Sida 1 av 2)

Expresscykelväg – korrigering

Jag måste erkänna att jag var lite snabb när jag skrev om expresscykelvägen till Lugnvik. Lite för snabb att döma sträckningen utifrån den karta kommunen lagt ut.

Jag skrev:

För det andra: om jag ska använda den nya expresscykelvägen, så är en smidig cykelväg från Brittsbo till påfarten på expresscykelvägen ett krav. Hade de till exempel byggt en riktig cykelväg längs Åsvägen-Norra Åsvägen-Semsåvägen och ut på Trondheimsvägen där de nästan ligger parallellt hade det nya alternativet kunna vara intressant.

Men nu måste vi, enligt kartan (eller ja, kartan slutar där Lugnvik börjar), först trassla oss genom hela Lugnvik på bilvägarna, och sen ner till Södra Åsvägen vid Lugnviks centrum och sen upp på påfarten till Trondheimsvägen. Då är man ju ändå på samma ställe som järnvägsvägen börjar, och väljer man järnvägsvägen slipper man en kraftig uppförsbacke upp på Trondheimsvägen samt att andas in avgaser från trafiken.

När vi åkte från Brittsbo häromdagen så insåg jag nämligen att de byggt expresscykelvägen längs Trondheimsvägen ända till där den ligger parallellt med Semsåvägen! Precis som jag tyckte att de borde göra. Alltså är expresscykelvägen helt plötsligt ett mer intressant alternativ än de två befintliga cykelvägarna från Lugnvik till centrum.

Nu återstår bara att se om de även kommer bygga cykelväg längs Semsåvägen bort till Åsvägen och Brittsbo också. I så fall ska jag inte klaga över felprioriteringar fler gånger.

Historien om Mellergård

December i allmänhet, och julen i synnerhet, anses ju vara en tid för berättelser och historier, eller hur?

Så här kommer vår egen historia om mellangården:

 

Att välja att bygga en Mellangård när man heter Mellergård känns ju passande, eller hur? Men historien om Mellangården börjar långt tidigare än 2016. Närmare bestämt 1916.

Då föds nämligen Jonas morfar. Han hette Jonas Eriksson och växte upp i Häggsjövik, Jämtland.

Men det ville sig inte bättre att det fanns en annan Jonas Eriksson i samma by. Så de fick varandras post (inget nytt fenomen det där inte). Då beslutade sig Jonas morfars föräldrar att familjen skulle byta efternamn. Valet föll då på Mellergård (vissa har senare börjat stava Mellergårdh, men officiellt heter alla – åtminstone mig veterligen – fortfarande Mellergård utan h), eftersom de bodde i mellangården.

Min Jonas är också född Eriksson, men vi valde efter många “mitt-eller-ditt-efternamn”-diskussioner att ta hans mammas flicknamn Mellergård som gemensamt efternamn när vi gifte oss 2013. Så att vi bygger en Mellangården nu blir som om cirkeln sluts. En ny generation Mellergård i en mellangård.

 

Mellangården i Häggsjövik. Utsnitt från tavla av Björn Mellergårdh, blev dock ej helt korrekt färgåtergivning när jag tog kortet på den. 

 

Gar-bo försäkring

Alldeles innan jul fick vi hem Gar-bo-försäkringen (“försäkringsbrev” och “uppdragsbekräftelse”) på vårt hus.

Jag blev eld och lågor! Det måste innebära att de börjat tillverka vårt hus!!

Jonas var lite mer sansad. Han läste vad som stod, och sa sedan att de skickat ut det nu för nu hade vi skrivit på entreprenadkontraktet, och den summan står specificerad i försäkringen. Alltså att de nu hade alla papperna klara för att kunna utfärda försäkringen.

Men, invände jag, Eksjöhus lär väl inte betala för försäkringar längre än nödvändigt. Alltså lär de inte startat försäkringen förrän de börjar tillverka huset. Och vad ska de försäkra om de inte har börjat producera huset?!

Jonas sa dock att vi har ju faktiskt betalt handpenningen, så nu är den summan försäkrad ifall Eksjöhus skulle gå i konkurs.

 

Tja, kanske logiskt, men inte ens hälften så rolig tolkning som om att huset skulle vara påbörjat…

 

Bildkälla: https://www.facebook.com/garboab/

Husbygge – försök 1

Det sägs att man ska bygga tre hus innan man blir helt nöjd.

Men med tanke på vad det kostar att bygga hus så måste det gå att välja en smidigare väg. Att provbygga på något sätt. Och vad passar bättre så här i december än att bygga en pepparkakshusmodell?!

 

Steg 1: Kavla pepparkaksdeg och klippa sönder A-ritningen

 

Steg 2: Ta ut de olika bitarna ur degen

 

Steg 3: Grädda pepparkakorna och sätta ihop huset

 

Nja, lite skevt och vint blev det. Kanske inte ett drömhus, men det var ju trots allt bara första försöket.

 

Med detta önskar vi er alla som läser bloggen en GOD JUL, och så hörs vi nästa gång i mellandagarna.

Grusfunderingar – del 2

Ja, som sagt var så fick vi lite förtydliganden kring detta med gruskostnader när vi gick igenom entreprenadkontraktet med säljaren.

Uppgiften på 32 000 kr för 100 ton som stod i produktionskalkylen var fel. Och han verkade lite frågande till hur den siffran kommit till.

235 kr/ton “packat och klart” är det som gäller enligt entreprenadkontraktet, och så justerade han vår kalkyl till 23 500 kr för 100 ton extra grus istället för att räkna upp antal ton till att motsvara 32 000 kr.

Han sa att detta är till uppfarten, och visade på att marklinjerna på bygglovs- ritningen inte visar på i nästintill inget extra fyll alls under huset. Om det inte behövs schaktas mer än normalt alltså. Men vår tomt är en gammal ås, så det borde inte vara några problem med det heller.

Så uppfarten alltså: Vår uppfart kommer bli ca 22,5 m lång (garaget är 8,5 m utvändigt och det är 4 m bakom garaget till tomtgränsen, och själva tomten är totalt 35 m lång, så 35 – 8,5 – 4 = 22,5 m)

Med 1 ton/m2 blir 100 ton 100 m2.

100 m2 / 22,5 m = 4,4 m

Garaget är 6,9 m brett.

Antingen får de sprida gruset tunnare under uppfarten än under huset, eller så får vi göra en smalare uppfart än garaget är brett. Eller så kommer vi få lite extra gruskostnader för enbart garageuppfarten, trots justeringen nedåt i pris som säljaren gjorde.

6,9 m x 22,5 m = 155 m2

155 m2 x 235 kr/ton = 36 425 kr

För all del bekräftade han att 1 ton räcker till ca 60 cm djup, så är man nöjd med 40 cm skulle 100 ton även kunna räcka till 150 m2.

60 cm / 40 cm * 100 ton = 150 m2

Det skulle kunna räcka precis.

Å andra sidan är det inte inräknat att grusa för någon altan eller liknande på baksidan. Det sägs ju också vara ett ställe där det drar iväg med gruskostnader. Men behövs det verkligen grusas för att altan ska vara stadig? Räcker det inte med plintar i marken? Dessutom har vi inte planerat exakt var eller ens hur stor altan vi vill ha – hur ska vi då veta vad som ska grusas?

Så, vad tror ni – kommer säljarens nya kalkyl på 23 500 kr för 100 ton extra grus att räcka?

Eller ska vi vara fortsatt inställda på 70 000 kr i extra grus och låta allt annat bli en glad överaskning?

 

Bildkälla: http://forlaten.blogspot.se/2013/01/tro-vs-kritiskt-tankande.html

Brittsbo – en nackdel

När jag ändå är lite inne på varför vi valde att bygga i Brittsbo så…

I bloggens begynnelse så skrev jag ett inlägg där jag radade upp tre fördelar som fick oss att välja att bygga i Brittsbo. En nackdel som vi inte alls reflekterade över då, men som vi insett i efterhand är att vi kommer förlora närheten till affär och restauranger/matställen.

Idag vi har två bageri/bakeri i kvarteret där vi bor. Inom två-tre kvarter har vi ytterligare ett café, två hamburgerrestauranger, ett kebabställe och en pizzeria. Och inom 15 min gångväg har vi tre matvarubutiker, ytterligare ett café, Pressbyrå x 2, och så vidare, och dessutom hela Östersund centrum med tre matbutiker och mängder av restauranger. Vi är helt enkelt väldigt bortskämda med att inte behöva planera vad vi ska äta – har vi slut i skåpen eller orkar vi inte laga själva har vi ett flertal alternativ inom räckhåll.

När vi flyttar till Brittsbo kommer närmaste matställe vara macken (med visst basalt varuutbud) och pizzerian i Lugnvik knappt 2 km bort. Ganska överkomligt för all del. Men närmast riktiga matbutik blir ICA Maxi, drygt 5 km bort! Och bort till Ås och Fröjas café är det nästan 6 km.

Krokom har ju i sin fördjupade översiktsplan för Åsbygden planer för att utveckla centrum i centrala Ås med t.ex. en (mindre) livsmedelsbutik, men ingen service utöver förskolor och skolor planeras kring området Byskogen, Sånghusvallen eller Brittsbo, varken från Krokoms eller Östersunds kommuner.

Men oavsett om Krokom känner att de behöver satsa på centrala Ås också (inte enbart på Sånghusvallen som varit i fokus i ganska många år nu), så tror jag inte det är det naturliga centrum för de i Sånghusvallen, även om kommunen kallar hela området för Åsbygden.

Bor man i Sånghusvallen eller Brittsbo så blir det fortfarande lika långt som till ICA Maxi som till Ås centrum, och Ås centrum är dessutom åt helt fel håll jämfört med var många jobbar. Så jag tycker det är lite feltänk av Krokoms kommun – de borde väl hellre vilja att ha arbetstillfällen och service i den egen kommun istället för att alla ska åka till Östersunds kommun, eller…? Och då kanske en liten närbutik eller kvarterskrog hade kunnat locka över folk från Brittsbo och bortre Lugnvik istället.

 

Å andra sidan kan man ju för all del diskutera om detta verkligen behöver klassas som en nackdel – vi kommer tvingas börja planera våra inköp, storhandla och sluta äta skräpmat bara för att vi inte orkar laga själva. Låter som förnuftigt, tråkigt vuxenliv…

 

Bildkälla: https://askgramps.org/10398/

Expresscykelväg – för oss i Brittsbo?

Östersunds kommun har bestämt sig för att satsa på tre expresscykelvägar, varav en mellan Lugnvik och “centrum” (men den slutar egentligen ett kvarter ovanför sjukhuset enligt kartan till höger).

Det har blivit en ganska rejäl debatt kring expresscykelvägarna med flera artiklar & insändare i ÖP. De flesta negativa. Och inte minst den till Lugnvik har blivit omdiskuterad.

Argumenten för är:

  • Att Lugnvik, Brittsbo, Sånghusvallen & Ås växer och det behövs mer plats för de som vill cykla
  • Uppnå målet om ett fosilfritt samhälle år 2030
  • Att “bygga för framtiden”

Argumenten mot är:

  • Det finns redan två cykelvägar från Lugnvik, en längs vattnet (nedan kallad sjövägen) & en längs järnvägen (nedan kallad järnvägsvägen)
  • Folk cyklar max 5-6 månader per år i Östersund
  • Det förstör den fungerande bilväg in till centrum som alla från Lugnvik, Brittsbo & Sånghusvallen – det vill säga alla från de växande området – använder för att ta sig in till stan

 

Den med bra minne kommer kanske ihåg att två av argumenten för oss att bosätta oss i Brittsbo handlade om bra med kollektivtrafik samt lätt att cykla till centrum. Som före detta student & Uppsalabo tycker jag dessutom inte att cykla på vintern är avskräckande i sig. Bara kommunen sköter plogning och sandning så fungerar det utmärkt bra att cykla på vintern, framförallt med vinterdäck på cykeln. Och 5-6 km är absolut ingen oöverkomlig sträcka för cykelpendling. Så, jag tillhör definitivt målgruppen som kommunen riktar in sig på när de satsa på cykelbanor.

Så, som blivande Brittsbo-bo – kommer jag att nyttja den nya cykelvägen?

För det första så tror jag kommunen tänker fel om de tänker att vi inte kommer behöva plats för bilar. Med de nya elbilarna som börjar komma i allt större omfattning så kommer vi absolut kunna uppnå ett fosilfritt samhälle samtidigt som vi fortsätter använda bilar. Ett fosilfritt samhälle är inte samma sak som ett bilfritt samhälle. Dessutom i ett växande samhälle så känns det det rimligen som det också måste planeras för ökad trafik, varför det argumentet faller på eget grepp.

För det andra: om jag ska använda den nya expresscykelvägen, så är en smidig cykelväg från Brittsbo till påfarten på expresscykelvägen ett krav. Hade de till exempel byggt en riktig cykelväg längs Åsvägen-Norra Åsvägen-Semsåvägen och ut på Trondheimsvägen där de nästan ligger parallellt hade det nya alternativet kunna vara intressant.

Men nu måste vi, enligt kartan (eller ja, kartan slutar där Lugnvik börjar), först trassla oss genom hela Lugnvik på bilvägarna, och sen ner till Södra Åsvägen vid Lugnviks centrum och sen upp på påfarten till Trondheimsvägen. Då är man ju ändå på samma ställe som järnvägsvägen börjar, och väljer man järnvägsvägen slipper man en kraftig uppförsbacke upp på Trondheimsvägen samt att andas in avgaser från trafiken.

Men detta är kanske bara första etappen av expresscykelvägar som byggs nu, kanske kommer det flera, samt en förlängning till Brittsbo som etapp två? Nja, enligt en artikel i ÖP från 10 maj:

– I idéstudien har vi en sträckning som går från Arkivvägen och ända ut till Brittsbo. Vi ska inte bygga dit, men vi vill få med det i tankevärlden så att vi får den bästa lösningen på det vi bygger, säger Rickard Jonsson, gatuchef på Östersunds kommun.

För det tredje så går expresscykelvägen ingenstans. Den går varken till centrum, Frösön, sjukhuset eller ICA Maxi. Den bara slutar abrupt mitt i en korsning. Var ska man ta vägen sen är det tänkt? Den befintliga cykelvägen är ingen höjdare. På den sida som expresscykelvägen byggs så går befintlig cykelväg över flera vändzoner. Eller är det tänkt att man ska byta sida av vägen i några kvarter och sen byta tillbaka för att vända ner mot centrum?

För all del – järnvägsvägen slutar vid Jamtli, och sen tvingas man trassla sig fram längs vägen förbi sjukhuset. Smal väg med mängder av bilar och bussar, så den är absolut inte ett bättre alternativ. Sjövägen erbjuder cykelväg hela vägen från Lugnvik via Badhusparken till Stortorget. Hela vägen till centrum alltså! Å andra sidan så bjuder det alternativet på lite mer backe upp från/ner till sjön.

Så, kommer jag använda den nya expresscykelvägen efter vi flyttat? Nja, jag är långt ifrån övertygad.

 

Bildkälla: ÖP 7 december (ganska långt ner i artikeln).

Ekonomi – produktionskalkyl

När vi pratade med försäljaren och gick igenom entreprenadkontraktet i förra veckan, så passade jag även på att be om en uppdaterad produktionskalkyl, då jag för någon vecka sedan insett att vi bara hade en från innan vi fick det slutgiltiga beskedet från Vedum i vår husbyggar-pärm. Och nu (nåja, efter alla helgerna) när det börjar bli skarpt läge med att få ordning på lån och bankspärr, så då kändes det dumt att ha en gammal kalkyl.

Och eftersom vi googlade en del efter priser, t.ex. “pris Mellangården Eksjöhus” när vi började leta hus och försökte förstå om de kalkyler vi fick var rimliga så har vi även bestämt oss för att bjuda alla nyfikna på hela produktionskalkyl, så som den ser ut i dagsläget.

 

Materialsats, hus & garage: 2 209 909 kr (ej uppdelat på respektive)

 

Entreprenad: 1 448 821 kr, fördelat på

  • 23 500 kr för 100 ton extra grus (till garageuppfart)
  • 356 338 kr grundläggning och mark
  • 614 653 kr bygg, inflyttningsfärdigt
  • 84 732 kr VVS-installation
  • 125 892 kr elinstallation
  • 116 318 kr plattsättning
  • 127 388 kr målning & tapetsering

 

Köparens uppgifter: 500 000 kr

  • 475 000 kr tomt (ingår anslutning vatten, avlopp, el & fiber)
  • 25 000 kr extra el (ca 25 spottar)

 

Säljarens uppskattning: 277 847 kr (egentligen 278 667 kr)

  • 7 500 kr nybyggnadskarta (kostade egentligen 7 310 kr)
  • 8 000 kr grovplanering, 1 dags arbete
  • 29 250 kr finplanering, matjord & gräsfrö
  • 54 000 kr borrning bergvärme (+1 010 kr anmälan till kommunen om borrning bergvärme)
  • 7 950 kr lagfartskostnad (1,5% av tomtpris + exp.avgift)
  • 56 604 kr pantbrev och gravitationsbevis
  • 45 000 kr bygglov, samråd, utsättning, mm
  • 8 500 kr sotarintyg & GK1
  • 25 000 kr kontrollansvarig
  • 15 775 kr räntor under byggtid
  • – 4 732 kr skattereduktion för räntor under byggtiden
  • 25 000 kr byggström

 

Totalt: 4 436 577 kr (egentligen 4 437 397 kr)

 

Det vi utöver detta vet redan nu är: 38 875 kr

  • 27 900 kr för garageportar
  • 10 975 kr badrumsmöbler från IKEA

Samt att vi har beräknat ca 10 000 kr till ett badkar.

 

Ny total: 4 485 452 kr (4 486 272 kr)

 

I detta ingår alltså borrning för bergvärme, FTX-ventilation, centraldammsugare, kamin och dubbelgarage (“vädersäkrat, det vill säga stomrest & pappat). Förändringarna i köket har vi sammanfattat här. Vi har valt att uppgradera vitvaror i köpet till M4-paketet och fläkten till Calais, men behållit standard i tvättstugan. I båda badrummen har vi valt bort kommod från Vedum och köra IKEA istället, dock med blandarna från FM Mattsson.

Än kan det dock bli en del ytterligare förändringar, framförallt verkar det vara vanligt med tillägg för extra grus, el och kakel/klinker. Samt eventuellt andra tapeter än standard.

 

Bildkälla: http://www.boupplysningen.se/kalkylera

Entreprenadkontrakt – postat

I fredags kväll bestämde vi oss för att vi var nöjda med de förklaringar vi fick av säljaren tidigare i veckan, och skrev under kontraktet. Och igår så var Jonas och Isak iväg och postade det.

Äntligen ett litet steg framåt för bygget. Ett steg närmare slutförandet!!

Men det innebär även att vi har förbundit oss för utgifter på drygt 1,4 miljoner…

Skrämmande summa!

Brittsbo – status 6 december

Med ny månad så känns det som om det är dags med en uppdatering från framväxten av Brittsbo (se även status 5 november resp 1 oktober):

 

Villatomterna:

Tomt B har fått tak på garaget (men jag har glömt ta bild på det).

 

Tomt C – ingen större förändring sedan sist.

 

Tomt D har fått en platta med massa rör för golvvärme, med mera (fast varför har de isolering kvar bredvid grunden?)

 

 

Tomt E (vår tomt) – ingen aktivitet än.

 

Tomt F har de förberett för att gjuta grunden, och en hel trave med isolering ligger och väntar. De har till och med delat med sig lite över tomtgränsen till oss!

 

 

Tomt G – ingen större förändring sedan sist. Det står dock fyra moduler(?; den fjärde står på andra sidan vägen och syns ej på bilden) på vägen, är det deras hus som bara inte är lyft på plats av någon anledning?

 

Tomt H har fått sitt hus! Med veranda, garage och allt! Här ska de flytta in redan i mitten av januari. Det finns en stor fördel med hus som byggs färdig i fabrik istället för att ha 20 veckor byggtid på plats från stomleveransen…

 

Tomt I har fått på taket på garaget och de har börjat plockat ner ställningarna (inga bildbevis på det heller).

 

Övriga etapp 4:

Det femte parhuset är på plats. När stommarna till det kom så var inte grunden klar, så det såg lite roligt ut när väggblocken stod avlyfta på marken bredvid grunden under några dagar. Nu är två Optimal 105 m2, en Optimal 122 m2 och två Villa Tunet 124 m2 klara.

De håller även på att gräver upp/längs (svårt att se exakt var asfaltskanten går under jord och snö) vägarna runt området med parhus. Någon som har en aning om varför?

 

 

Bygga bostäder har satt upp de två första radhusen och höll på att montera väggarna till det tredje när vi var förbi. Dessa tre är de som ligger bortanför parhusen från oss sett och utgör tillsammans “etapp 1” av radhus. De som kommer att ligga som en cirkel snett ovanför oss (“etapp 2 & 3”) är inte påbörjade än.

De har däremot börjat gräva för höghusen på ovansidan av gångvägen. Det börjar märkas att det kommer bli gott om hus innan det här är klart…

 

 

Övriga Brittsbo:

Det är fortfarande bara busshållplats på ena sidan av vägen (inga bildbevis här heller), och inga som helst tecken på att det ska vara på gång att göra en på andra sidan. Är det inte meningen att bussen ska vända i Sånghusvallen och gå tillbaka genom Brittsbo? Eller ska den gå Åsvägen tillbaka?

 

« Äldre inlägg
WP2Social Auto Publish Powered By : XYZScripts.com